kennel  Cheenik´s
alaskan malamute & grönlandshund


Valparna diar inte

2017-01-22

Efter några riktigt jobbiga dygn pustar vi nu ut och vi är så oerhört lättade och glada!

Valparna slutade nämligen helt plötsligt att dia! Dom tappade sugreflexen, den försvann helt. Dom har haft det varmt och skönt i valprummet hela tiden, för det kan ju annars vara en anledning till att dom tappar sugreflexen om dom blir för kalla, men det är jag väldigt noga med eftersom dom inte kan reglera sin kroppstemperatur själva så får det varken vara för kallt eller för varmt.
Det fanns inget intresse längre att söka sig till tutten och suga. Jag gav dom lite druvsockerlösning på tungan för att dom skulle få energi att börja suga igen, men inte. Tryckte ut lite mjölk på spenen, lät dom lukta och stoppade försiktigt in spenen i munnen, men nej. Intresset fanns inte att vilja äta och vi var så envisa och försökte så många gånger. Vi försökte även ge dom ersättning på flaska, men dom kastade bara med huvudet, ville inte ha någon mat.

I tre tuffa dygn lyckades vi ändå få i dom några droppar med väldigt korta mellanrum, så gick dom upp i vikt. Vi masserade magar, fick Cheya att slicka och stimulera dom så dom kissade och bajsade, inte så lätt att få henne att slicka länge när det inte kom något, men jag smörjde valparnas mage med lite matolja som hon gladeligen slickade bort.Vi höll envist på och helt plötsligt, började dom dia igen! Helt fantastiskt! Vilken otrolig känsla! Vilken lycka!

Cheya fick en väldigt onaturlig start med sina små, först att högdräktig behöva åka bil, bli undersökt på djursjukhuset, genomgå kejsarsnitt, vakna upp och helt plötsligt ha två små valpar pipandes framför sig och en stund senare åka bil igen med valparna i en korg. Att sen behöva ha matte och husse, växelvis, sittandes i valplådan klämmandes på sina tuttar och som hela tiden plockade med hennes valpar. Ingen ordentlig sömn på nätterna heller då matte även nattetid skulle störa stup i ett. Jag säger bara det, vilken fantastiskt tålmodig och duktig tjej. Hon har accepterat allt vi gjort med henne och valparna, hon har hjälpt till så mycket hon kunnat, hållt humöret uppe och såret har läkt perfekt. Trots att det inte blivit någon rutin på att med jämna mellanrum dia, slicka valparna, få sova, själv äta, gå ut och kissa... etc. så sköter hon det helt perfekt nu när allt är återställt igen. Hon är lugnet själv och har full kontroll på vad hon ska göra, hon kommer tom ut i vardagsrummet och tittar på tv och sover en stund. Underbara Cheya! 

 

Här äter dom med stor aptit igen och på bilden till höger ligger dom en kort stund medan jag byter lakan i valplådan.